Hur slutar man gråta?

Det är så fruktansvärt förbannat tomt hemma utan min älskade Stout. Jag förväntar mig fortfarande att få höra hans glada tassar, att vakna av hans nosduttande på morgonen. Saknar hans puss-attacker på kvällen när han egentligen inte hade tid att sova. Jag saknar så att alltid behöva kolla vart man sätter fötterna för att det alltid var en Stout där runt. Det gör så ont i hjärtat. Saknar min fina Stout så väldigt väldigt mycket.

“I am still learning.”


För fyra veckor sen var jag hos kennel Sort Guld och hämtade en ny liten stjärna, Stout. Såg Lines tik Ella (Sort Guld Estate Diamond) när vi gick final i flatmästerskapet på Gålö för nåt år sen, Line och Ella var de enda som fick in finalapporten och så snyggt de gjorde det!

Frågade Line i höstas om inte Ella skulle ha några valpar eftersom att jag då hade en vän som letade och jo, det var planen. Den tilltänkte hanen var Tones Nacho (NO JCH Polar Circus Ronaldo).

Till slut kom jag fram till att jag själv faktiskt var intresserad av valp men det blev tyvärr ingen till mig, så är det ju ibland.

Bestämde mig då för att köpa en valp av fina Fyrans mamma, Flatterhaft Gevalia Passion. Fick sedan frågan om jag istället ville köpa Fyran, funderade ett tag och kom sedan fram till att anledningen till att jag ville ha en valp var ju Fyran, så såklart att jag ville köpa Fyran. Hon gillar inte riktigt att hänga med alla de andra hundarna så hon bor inne och trivs bra med det.

En av valpköparna Ella-Nacho bestämde sig för att istället ta en tik i annan kull och där fanns då en hanvalp kvar. Pratade med Monica och vi kom fram till att Sort Guld Norwegian Star skulle flytta hem till mig. Stout blev hans namn, efter ölen “Astrostout” som ni såklart måste prova!

Stout är en fantastisk underbart enkel liten valp. Han har inte riktigt lärt sig sitt namn än, jag har inte riktigt behövt använda det för han är alltid intill eller i närheten.

Förra helgen var det planerat tre dagar med kurs för Asbjørn Kristiansen. Walter på fredag, Wicki på lördagen (som såklart började löpa) och Ivy på söndagen. På fredag morgon fick Stout ett krampanfall av ännu okänd anledning. Det blev ingen kurs med mig då jag ville hålla koll på valpen så att det inte blev nåt mer. Stout och jag var och kikade en liten stund annars spenderade vi den mesta tiden sovandes i sängen.
Min spaniel, Bonnie har under hela hösten och vintern haft problem med att svansen går sönder. Tränade henne i skogen för några veckor sen och jag bröt ihop lite. Det gör ont i hjärtat när hunden gör det den älskar fast den samtidigt slår sönder sin svans, det gör ju såklart ont på hunden. Så efter konversation med veterinär så bestämde vi för att ta bort den.

I onsdags var det dags för 12 veckors vaccination (och blodprover för att kolla så att status på Stout var ok) och korta ner svansen för Bonnie. Tycker så fruktansvärt synd om lilla spanielen och blir samtidigt lite ledsen över att man faktiskt inte får göra det när de är små. Vad mycket smärta hon hade sluppit då. I fredags så kom hon på att hon faktist kunde springa ändå, hon älskar att springa sitt snabbaste och fort gick det med tratten tills tråkiga matte sa att nä, så fort får man inte springa med tratt så håll dig här.

Ont har hon men är samtidig en stjärna, hon är lugn inne och står helt blickstill när jag ska tvätta och lägga på bandage. Hoppas att det kommer läka snabbt och utan komplikationer.

Walter är just nu alltmänt stökig, men det går framåt. Han vill väl men det hjälper ju inte om man är brötig. Härlig attityd när han arbetar men är samtidig envis så det blir spännande. Har ännu inte bestämt mig för om det blir något derby för den bångstyriga unghästen, vi får se.

Ivy är igång igen efter lång tråkig skada och är lite väl på tå så jobbar med att få ner fröken lite på jorden. Oxå himla härlig och så underbart rolig att träna. Walters raka motsats. Känslig och lyhörd för korrigeringar och gör alltid sitt yttersta för att göra rätt, det vill Walter oxå, men han har ett litet annat sätt att göra det på, haha.

Wicki vilar, och Yrsa är jag lite kluven över min plan. Har svårt att bestämma mig för om jag ska starta henne mer eller inte. Sist var hon ganska tydlig med att “jag hör dig, men jag ska bara.” Funderar och funderar.

Igår var första dagen med träning i bikini, UNDERBART. Men vill såklart för jordburkets skull få lite regn snart!
Bild från förra sommaren kl 07.48 med spaniel i shorts o bikini.
Igår var även premiärtur på sjön med wakeboard. Har tappat lite muskler under vintern för shit vad jobbigt det var och träningsvärk idag men fantastiskt underbart roligt härligt skoj och skönt att äntligen spendera tid på ett av de bästa ställena som finns. Imponerad över mig själv från att ha gått från extremt vattenrädd för ca tre år sen till att älska sjön, hav och allt därtill. Äger våtdräkter som ger mig möjlighet att spendera tid ovanpå och under vattenytan från tidig vår till sen höst. Längtar tills det blir badväder för hundarna, våran sjö hemma är fantastisk ren och fin och har bra sikt. Det är så häftigt att simma ut med hundarna och sedan dyka ner under de och se de simma och kolla på deras varierande simteknik.

Bjuder på en bild på mig själv som ger mig lite förståelse för varför jag är singel. hehe.
Långt inlägg och glad påsk alla fina!

Februari

Februari just nu och jag önskar att jag hade haft energi till att hänga på fotgående-utmaningarna, men måste inse och acceptera att det inte alltid fungerar med jobb och fritid. Många av dygnets ljusa timmar spenderas på arbetet och gemensam promenad prioriteras framför egentid. Men Walter tränas för fullt, just nu håller vi på att öva ordet “ut”, över platt mark, ojämn mark och dike. Det är så roligt med unga hundar när man få se att de funderar och plötsligt kommer på vad man vill att de ska göra.

Walter spenderar många timmar med mig på jobbet, underbart med en bästa vän precis bakom ryggen hela dagen.

Första träningen för Ivy idag på lääääänge! Så himla roligt och hon var såååååå sugen, det brukar hon ioförsig vara vara men efter några veckors vila var suget om möjligt ännu större. Hon är så himla härlig och nu ska vi öva höger vänster ut. Älskar hennes stopp, de är helt helt underbara!

Yrsa, Wicki och Bonnie fick samträning. Märks att de tappar mycket när det inte tränas tillräckligt och nu är det fokus på höger, vänster och ut för de oxå framöver.

Fina fyran har tyvärr flyttat men framöver väntar annat spännande!

Har för övrigt underbar utsikt från min lägenhet på herrgården.

Finns det hjärterum, finns det stjärterum. Eller? En hög med hundar som helst ligger i samma bädd..

2019

December försvann i ett rasande tempo med många timmar på jobb.

Ivy är påväg igång igen, just nu fortfarande i skritt. Ibland känns det bara som att det är lite mer motigt.

Fyran hänger med Ivy inomhus då hon tyvärr blir alldeles för stressad av att hänga med de andra i hundgården, tror tyvärr inte att hon kommer stanna kvar hos mig. Det gör mig otroligt ledsen för hon är en sån fantastisk hund. Hon är så rolig att träna och jag tror verkligen på den hunden. Men det är synd om henne när det inte funkar att leva och rastas tillsammans med de andra.

Walter och jag tränar fot, fot, fot och ännu mera fot. Underbart när jag just nu bor i lägenhet med upplyst parkering. Det finns tyvärr inga ursäkter till att inte träna. Endel apportering oxå såklart. Stopp och närsök har han lite koll på med. Han är en envis ung man, men helt fantastisk. Han vill så gärna vara till lags och han gör alltid sitt bästaste i träningen.
Bilden nedan är på Walter i november.. Vi har mycket att jobba på gällande utställningen. Funderar på om jag ska ställa honom i Moheda i mars. Ska i vilket fall försöka ta lite nya bilder på hundarna snart..

Lilla W och jag jobbar på att springa rakt och långt. Det går framåt. Yrsa hänger oxå på den träningen. Hon har haft såna underbart raka linjer, men man tappar tyvärr när man inte tränar så mycket.

Spaniel tränar på att gå som en spaniel, hon sköter sig bra.

Ska försöka bli lite bättre på att uppdatera här nu när träningen pågår för fullt inför våren. Ser fram emot att isen släpper och vi kan börja träna vatten. Har en sån fantastisk linje utanför min lägenhet som jag vill köra i vattet. Tänker på den varje dag jag tittar däråt. haha.

Den där blicken.

Det har varit något som inte stämmer. Ibland när fröken har kollat på mig har det varit något med den där blicken. Jag tycker att även hennes beteende har ändrats något.

Är just nu så besviken på mig själv över att jag inte litade på den där känslan och åkte iväg och undersökte tidigare. Nu är det koppel vila och laser som gäller i några veckor för Ivy. Älskade hund som har försökt att informera men ändå hängt på och alltid gjort sitt bästa.
___________________________

Har varit i Göteborg i dagarna 4 med Yrsa, Ivy och Walter. Jag är SÅ imponerad över hur duktiga de är och hur de finner sig i att helt plötligt spendera dygnet runt (med promenader såklart) i ett rum och bara finna sig att vara där tillsammans när det samtidigt är hundar och förare som låter utanför och runtomkring. Medans de inte säger ett ljud. Det enda ljud har nog varit när Walter väckte mig igår natt när han var dålig i magen och informerade om att han verkligen var tvungen till att gå ut.

Det finns fördelar med att bo med en träningshall på andra sidan väggen. Helt okej med inomhusträning när det är kallt och vinter. Walter och jag tränar mycket fotgående just nu. I helgen med störning av godisskålar, det skötte unge herr W fint.

Brrrr… idag blir det träning utomhus i kylan. Men det är iallafall soooool och det tycker jag om!

En ledig helg.. eller inte

Såg fram emot en helg med två dagar utan något planerat på hemmaplan.. eller hur, fråga mig inte riktigt hur eller varför jag i onsdags bestämde mig för att fråga om de tog emot efteranmälning till Startklass lydnadstävling i Atomhallen på söndag. (helt nära hemifrån mig). Det gick bra och jag anmälde Yrsa. Läge att börja träna då. Hur svårt kan det va?

I torsdag var Yrsa och jag i Ljungby för ögonlysning hos Eva. Ua. Tredje och sista gången med försök till parning för Yrsas del nu. Var nästan helt inne på att inte prova igen, men så var vi ute och tränade Yrsa och jag en dag, älskar att träna denna hunden och hon älskar att träna. Då bestämde jag mig för att prova en gång till. Hane är bestämd och med tanke på hur mån hon är om att informera hela världen om vart hon har varit så skulle jag tro att hon snart börjar löpa. Jag tror och hoppas att det kommer gå vägen denna gången.

I vilket fall blev det ju ingen träning i torsdags eftersom att vi varit på ögonlysning. Besökte Växjö hundklubb i fredags samtidigt som min bil var på verkstad. Tur att vi tränade agility för några år sedan, efter någon påminnelse om vad “hopp” betyder gick det ganska fort att lära Yrsa att man skulle hoppa över hindret. Tränade lite på övriga moment oxå.
I lördags blev det lite träning i skogen innan vi spenderade resten av dagen på arbete. Ska tilläggas då att jag under dessa dagarna har spenderat kvällarna med att läsa och läsa och återigen läsa regler och kolla på filmer på youtube. Tyckte jag hade hyfsad koll på läget
Och igår var alltså dagen kommen..
Tänkte att jag skulle titta på första ekipaget för att liksom se lite vad vi skulle göra. Bara det att första ekipaget stannade av sig själv och utförde momentet i “sitt under marsch” och bröt sedan. Nä jag skulle då inte utföra något utan att TL sa till.

In med Yrsa i en idrottshall och hon bara jaha okej, här är vi nu. Helt underbart vad okej hon är med nya miljöer, publik och tävlingsledare och domare på en plats som som vi aldrig befunnit oss i. En av alla tusen saker jag uppskattar med henne.
Följsamheten 8 har ju inte riktigt haft tid till att träna in något outstanding fotgående, men hon följer ju. Jag tappade nog min hjärna när jag gick in genom dörren. “Höger marsch” what, alltså vilket håll är det… “språng marsch” språng??!! skulle vi springa i det här? Ja alltså jag frågade såklart inte, men tänkte.
Inkallning 0 suck, alltså jag blir SÅ trött på mig själv. jag lever ju lite i en tyst och tydlig värld, brukar inte kommendera mina hundar och visar ofta med hela handen och kroppen när jag vill att hundarna ska stanna. “sitt” sa jag lite tyst och yrsa följde med. Stannade och sa “sitt” lite tydligare och då utförde hon ju resten av moment super.
Sitt under marsch 0 ok, åter igen TRÖTT på mig själv och min hjärna var helt borta. Jag såg ju då detta första ekipage och var så inställd på att jag inte skulle göra något utan TL sa. Bara det att hon bara säger till när jag skulle stanna, skulle ju utföra resten av momentet själv. Synd, för Yrsa fixade det här superbra.
Apportering 5 haha ja. Yrsa satt och luktade lite om vilka hundar som tidigare varit på plats, inte ok. men det var tydligen väldigt viktigt. TL kom med apporten och Yrsa blev SÅ glad. 6 år gammal och helt tossig. (ja alltså inte helt, men hon studsade och sa att det här blir kul) Jag lämnade henne och hon bara, “ah men jag kollar lite vilka 30 andra hundar som varit här innan, du ska säkert ändå gå skitlångt.” Hon var upptagen med sitt medans jag la ner apporten och gick vidare och sen vände jag mig och om Yrsa kände sig då färdig med info om tidigare hundar.. “apport” apport?! yrsa såg nåt förvirrad ut i en halv sekund.. jahaa den som ligger här framför mig. men vadå apport träpinne men jaha ok jag tar väl den då. In kom hon med samma avlämning som vi haft de senaste 5,5 åren vi tränat apportering. styrde med kroppen för att hon skulle komma in till sidan.
Fjärrdirigering 8 hon har haft lite svårt för att skilja på fjärrdir och inkallning. Vi har gjort vårt bästa de senaste dagarna men inte helt färdigt, Rom byggdes väl tyvärr inte på en dag. Hon har ett fantastisk fint läggande, men hon förväntade sig ju en inkallning och la sig tyvärr lite framåt.

Hopp över hinder 8,5 utförde hon bra.
101 poäng och jag är ändå nöjd, det var visst lite svårt. Det är nyttigt att ut och tävla och bli nervös. Yrsa och jag hade mycket roligt och det är underbart att se henne helt glad och busig. Hon var såklart tvungen till att be TL om att få bli lite klappad innan vi kunde lämna, men hon kunde ju iallafall vänta till vi var klara.

Det blir säkert någon mer lydnadstävling för våran del men inte i år, nästa vinter kanske.

När vi kom hem hade underbara syster lagt tre spår. W fick första, det är svårt att gå spår med en hund som stannar och vänder så fort det känns lite i selen. Det blir väl så när man absolut aldrig i sitt liv fått dra i koppel, nästa gång blir det syster som får gå med henne istället.

Yrsa fixade sitt fint, hon har nog bara gått ett spår innan men den där nästan används gärna.

Systers lilla Ronja var helt superduktig!

Nu är det dags för kloklippningsmåndag och sedan morgonpromenad men mina favoriter.

Bra vecka

Två dagars jakt i veckan med Bonnie, hon behövde lite träning inför Unghundsderbyt den 10 nov. (Hon hade ju egentligen behövt många många dagar till, 5 dagars jakt är väl inte riktigt tillräckligt för att få rutin på spanielarbetet)

Hon gick långa stunder båda dagarna och jag är så nöjd med henne. Hon är otroligt behaglig att gå med och för det mesta väldigt lydig.

När det behövs någon som går lite längre är lilla W mycket glad över att få stöta lite fasaner, otroligt roligt om man frågar henne själv. Man kan riktigt se hur det lyser i ögonen på henne.

På fredagen vart jag lite nervös eftersom att Bonnie fortfarande inte fått tillfälle att någon gång i sitt liv apportera en fasan och vi har ju även haft lite olika åsikter om man ska hämta tygpåsar (dummys) eller inte.. Så våran apporteringsträning har väl tyvärr inte varit på topp. Ringde min mor och frågade om hon inte kunde kasta några markeringar. Vet inte om spaniel helt plötsligt växte upp för helt plötsligt apporterade hon fågel som hon aldrig hade gjort annat. Duktig.

På kvällen bilade jag och Pia upp till Enköping för att övernatta innan derbyt.

Vid halv nio på lördagen var det samling. Jag hade startnr 13 och det blev många timmar i koppel innan det var våran tur. Det var inte så mycket fågel i markerna och jag tror att jag fick släppa vid kl 13-14 ungefär.

Vi var då i ett solrosfält, B är väl inte riktigt van vid så lättsprungen terräng men hon gick helt ok, hon fastnade lite i vittring ibland men jag tycker att det är helt ok när man bara varit på 5 jakter. Hon stötte sedan en fasantupp och stannade fint. Var helt stadig även fast det gick fyra skott och tuppen tyvärr flög vidare ganska långt så det blev en uppgick för retreiverekipaget. Ungefär samtidigt här lyfte det ännu mer fågel precis bakom Bonnie men hon satt fortfarande fint still. Duktig! Fick kalla in henne och fortsätta gå en stund innan de tog in nästa hund.

Vi hade ju då en apport kvar och vid kvart i fyra fällde de en fågel som vi skulle få apportera. Den var skammad och från ungefär samma plats som den gick ner springer det en höna och vi var då lite osäkra på om det kunde vara den. Skickade Bonnie och när den lyfte (det var alltså inte den) vände hon fint och började leta där den gick ner. Hittade fasanhönan, plockade upp den snabbt och kom sedan in och lämnade av fint. Jag är så otroligt nöjd och glad över detta. Önskar att man kunde framkalla en bild från minnet när hon kommer med den skadade hönan.

Ännu roligare var det att Pia med kullsyskon tog hem en 4e plac!

Jag och B fick nöja oss med ett diplom. Ser mycket fram emot nästa säsong både med prov och jakter.

Igår var jag och lilla W på tackjakt på änder. Mycket trevlig dag. Mitt skytte var katastrof men Wicki skötte sig exemplariskt.

Svårt att tro att fröken vägrade gå i vatten när hon var yngre. Numera är hon fantastisk på vatten. Hon gjorde ett mycket fint arbete under eftersök i vassen. Hon arbetar lugnt och metodiskt och lyssnar samtidigt bra på om jag vill ha kontakt med henne.

Det var nemas problemas att somna igår och idag ser jag fram emot att ha tid till att träna tre andra som inte riktigt hunnits med.

1, 2, 3 och 0

Har på några dagar hunnit med 4 B-provsstarter.

Hade nog den sämsta uppladdningen någonsin (3 dagars sängliggande i feber och sedan världens förkylning på den)

I lördags startade jag 2x ÖKL. Var helt slut, ännu inte helt fri från febern.

Lilla W gjorde ett bra arbete men missade ena landmarkeringen och det blev väldigt omständigt och fick ett 2a pris.

Yrsa gjorde en bra markering, när jag skickade henne på den andra bestämde hon sig för att dra in i söket (vinden låg på därifrån) och gick HELT ur hand. Så det blev inte mer för flatten, 0a såklart.

I tisdags var det B-prov NKL för Fyran!

Det blev lite dumt här, för när jag anmälde henne tänkte jag att jag skulle ha två veckor på mig efter Tysklandsresan för att träna, så blev det såklart inte. Fyran kom hem för en vecka sen, samtidigt som jag såklart var sängliggandes och endast orkade med att rasta hundar. I måndags la jag ut ett litet sök och en dirigering på vatten för att kolla läget. Hon gjorde det bra!

På provet så tycker jag att hon var ok följsam, första landmarkeringen missade hon helt, men hon såg en människa och anade väl att den skulle vara där någonstans. In kom den och sedan var det dags för söket, de första fem gjorde hon bra. Sen hade jag inte en aning om var den sista kunde ligga och skickade ju hunden dit jag antog att de var. Fyran hittade ju inga där och gjorde nog sitt största sök någonsin (hehe så roligt med tanke på att hon tidigare knappt har sökt tillräckligt stort) Så tillslut hade hon nog varit i HELA skogen, förutom i vindgatan på den sista såklart. Synd, men så är det. Hon gjorde verkligen sitt bästa och var sedan helt slut. Energin var inte riktigt kvar och det blev krångligt när hon skulle upp ur vattnet på första vattenmarkeringen, hon tänkte nog helt enkelt att hon kunde bli ståendes där. Andra vattenmarkeringen gjorde hon bra och den sista landmarkeringen tyckte jag att hon markerade, men hon hamnade fel och fick leta en stund innan den kom in.

Så med tanke på Fyran och våran story så är jag mycket mycket nöjd. De delarna där vi har haft stora brister funkade. Sedan får vi träna vidare på resten.

Fina Fyran

Fick mat och husrum hos Marie Storm, skönt att slippa köra fram o tillbaka till Boxholm.

Igår var det ÖKL för lilla W.

Det finns såklart mycket som kan bli bättre, men hon jobbade på sitt bästa och det räckte till ett 1a pris.

Bra dagar med trevliga människor. Nu blir det fortsatt träning.