Det är så fruktansvärt förbannat tomt hemma utan min älskade Stout. Jag förväntar mig fortfarande att få höra hans glada tassar, att vakna av hans nosduttande på morgonen. Saknar hans puss-attacker på kvällen när han egentligen inte hade tid att sova. Jag saknar så att alltid behöva kolla vart man sätter fötterna för att det alltid var en Stout där runt. Det gör så ont i hjärtat. Saknar min fina Stout så väldigt väldigt mycket.
