Category: Tävling/Prov

I juli har det hänt mycket, så det här blir ett långt inlägg!

Vi började månaden med att åka till Lena för att få Ivy friserad inför FRK Smålands utställning, lite träning blev det oxå såklart.

6-7 juli var det Sommarträff på Vidinge gård.

På lördagen var det utställning där jag ställde ut Ivy (Bez Ami’s What A Sensation) i öppenklass och Fyran (Flatterhaft Four Roses) i jaktklass. De fick fin kritik men domaren tyckte att de är lite för små. (Vilket jag gillar väldigt mycket att de är)

Walter var anmäld men tappade all sin päls några veckor innan och fick tyvärr inte vara med. Han är just nu lång kropp, lång hals, långa ben och så väldigt tanig.

Middag och supertrevligt umgänge på kvällen, så underbart att hänga med likasinnade glada människor, ger så mycket energi.

På söndagen var det WT, där både Ivy och Fyran startade i NKL.

Ivy hamnade på en 8e plac med 17+17+18+14+20=86 poäng.

Fyran blev på 19 plac med 16+0+18+14+20=68 poäng.

Är väldigt nöjd med båda hundarna, det behöver tränas endel mer, och det är ju tyvärr svårt att träna markeringar själv. Men de var båda på banan och lugna och följsamma, även om jag faktiskt trodde att Fyrans hjärna skulle brinna upp efter andra stationen, var nära på att bryta. Men tänkte att äh, kör tredje stationen oxå så får vi se. Positivt överraskad av min fina brun!
foto: FRK Småland

Veckan därefter var vi ett gäng här hemma och körde lite B-provsträning, duktiga hundar och förare!

På fredagen åkte jag till Wilma och Calle, ni kan nog inte gissa, men det blev några timmars hundträning både på fredagen och lördagen, kan hända att det blev lite hundprat på kvällen oxå. BRA träning och Wilma är så enormt duktig på att peppa, jag och Walter har ju haft lite att jobba med. Och äntligen, ÄNTLIGEN, går det framåt! Mycket tack vare Wilma som har varit på mig om att jag måste sluta peta på mina oviktiga grejer och låta Walter vara lite som han är oxå.

Sen blev det några intensiva dagar på jobb, Walter fick hänga med några gånger. Han hade något mer passande storlek förra sommaren, men han gillar fortfarande att hänga med och blir så glad när han inser att han ska få åka med.

Den 19e skulle vi varit i Ronneby och kollat på Gyllene Tider, som tyvärr fick ställa in pga sjukdom. Tråkigt men förståeligt. Men det gjorde ju att jag kunde komma i säng i relativt bra tid för att komma upp tidigt och påbörja våran road trip norrut. Jag och hela laget skulle bila till Höga Kusten. Resan gick kanon och de är väldigt enkla att ha med sig allihopa. På vägen upp så var vi förbi hos Walters uppfödare och fick lite utställningstips! Det ser ju så himla enkelt ut när nån annan gör det, medans vi har lite kvar att träna på..

Den 21 var det B-prov ÖKL i Ullånger.
Wicki (Line up Port Of Wicklow) fick ett 2a pris, söket var lite för svårt för henne. Vi har inte tränat tillräckligt på terrängskiften på det sättet. Annars gjorde hon det andra fint.
“En mycket trevlig hund som arbetar mycket bra i samarbete med sin förståndiga förare. Dagens pris bestäms av lite ineffektivt sökarbete.”

Yrsa (Il Sano’s Baccara) fick oxå ett 2a pris, hon hade oxå lite svårt för söket. Vid den avslutande vattendirigeringen så hade hon greppat den i en vinge… och när hon skulle ta ett nytt grepp väl uppe på land, skulle hon bara skaka sig lite först. Inte riktigt ok.

“En mycket bra prestation där hund visar goda egenskaper i markerings och dirigeringsarbetet. Ett nedlägg av vilt och saknad av djup i söket avgör dagens pris.”

22a juli var det B-prov ÖKL i Ripsa.
Yrsa (Il Sano’s Baccara) fick ett 2a pris. Är så nöjd och redan när jag såg landdirigeringen så visste jag att det kommer bli krångligt. Motvind, vad jag och Yrsa har bråkat i motvind under våra år. Haha kommer aldrig glömma när jag först upptäckte varför hon inte helt plötsligt kunde “vidare ut”.. när hon då kom upp på kullen (där jag då var och tränade) så blåste det bra och hon vände ner, vände ner och vände ner. Tror jag kom på på kvällen varför hon betedde sig så. Landdirigeringen på detta provet låg uppe på en kulle, där det blåste motvind. Fick lite skälla av bästa Ammis efteråt för jag hade tydligen stoppat henne för tidigt när jag väl fick henne till området, det syntes så väl från där publiken stod. Men det var obekvämt att springa med vind rakt i nosen tyckte Yrsa.. hem och öva..
“En arbetsvillig tik med många goda retriever egenskaper. Utmärkt mark. förmåga. Effektivt sökarbete. Brister i samarbetet i dir.arbetet. Behöver arbetas upp för effektivitet.”

En 2a är ju ingen 1a, men är ändå väldigt nöjd med hundarna som arbetar på bra trots temperaturerna. Vi har endel brister att fortsätta träna på och det är ju såklart mitt fel.

27e juli var det Ungdoms SM i lilla Träskaten.
Började med att köra spanieln i NKL, dömde gjorde Elsebeth Bergqvist Stoltz, och det var min första start med spaniel på wt och är så glad över att fick det förklarat för mig på ett väldigt pedagogiskt sätt och efteråt även tips om vad vi bör tänka på framåt. Det var varmt, men Bonnie skötte sig fint! Hon är väldigt följsam och det är sällan jag behöver vissla på henne. hon fick 50p på fältarbetet, 10 på första apporten, 7 på den andra och 9 på den sista. tot 76 p av 90. Är väldigt nöjd med henne och jag är så väldigt glad i denna hund.
Det räckte alltså till vinst och jag och bästa Bonnie (Centennial’s Boa Constrictor) blev SPANIELMÄSTARE 2019!
foto: Peter Flinck

Sedan var det WT för retreiver.

Ivy (Bez Ami’s What A Sensation) i NKL fick ihop 20+20+17+18+14=89 p +14p i finalen, tot 103p och det räckte till en 2a plac i NKL och en 3e plac totalt!

Wicki (Line Up Port Of Wicklow) ÖKL fick ihop 20+20+15+11+19=85p +13p i finalen, tot 98p och det blev en 2a plac i ÖKL och 5e plac totalt!

Ni anar inte vilken go känsla det var att ha alla tre hundarna på bra placeringar. Är så glad i mitt fina lag med hundar och det är skönt att alla många timmar med träning ger lite resultat. Ibland undrar jag vad jag håller på med, de dagar när jag plockar ut 4e hunden för träning och vet att jag ska träna den 5e och 6e hunden oxå samma dag. Försöker att lägga deras vilodagar så jag inte behöver träna alla samma dagar. Men det är så roligt, och hundarna ger så väldigt mycket tillbaka.

Det har blivit många träningstimmar med bästaste träningskompisarna och det är så himla kul! Ibland går det motigt, men även lite framåt…

Nu laddar vi inför B-prov, lydnadstävling och Flatmästerskap innan alla hundarna får några veckors träningsledigt medans jag lämnar landet..

Såg fram emot en helg med två dagar utan något planerat på hemmaplan.. eller hur, fråga mig inte riktigt hur eller varför jag i onsdags bestämde mig för att fråga om de tog emot efteranmälning till Startklass lydnadstävling i Atomhallen på söndag. (helt nära hemifrån mig). Det gick bra och jag anmälde Yrsa. Läge att börja träna då. Hur svårt kan det va?

I torsdag var Yrsa och jag i Ljungby för ögonlysning hos Eva. Ua. Tredje och sista gången med försök till parning för Yrsas del nu. Var nästan helt inne på att inte prova igen, men så var vi ute och tränade Yrsa och jag en dag, älskar att träna denna hunden och hon älskar att träna. Då bestämde jag mig för att prova en gång till. Hane är bestämd och med tanke på hur mån hon är om att informera hela världen om vart hon har varit så skulle jag tro att hon snart börjar löpa. Jag tror och hoppas att det kommer gå vägen denna gången.

I vilket fall blev det ju ingen träning i torsdags eftersom att vi varit på ögonlysning. Besökte Växjö hundklubb i fredags samtidigt som min bil var på verkstad. Tur att vi tränade agility för några år sedan, efter någon påminnelse om vad “hopp” betyder gick det ganska fort att lära Yrsa att man skulle hoppa över hindret. Tränade lite på övriga moment oxå.
I lördags blev det lite träning i skogen innan vi spenderade resten av dagen på arbete. Ska tilläggas då att jag under dessa dagarna har spenderat kvällarna med att läsa och läsa och återigen läsa regler och kolla på filmer på youtube. Tyckte jag hade hyfsad koll på läget
Och igår var alltså dagen kommen..
Tänkte att jag skulle titta på första ekipaget för att liksom se lite vad vi skulle göra. Bara det att första ekipaget stannade av sig själv och utförde momentet i “sitt under marsch” och bröt sedan. Nä jag skulle då inte utföra något utan att TL sa till.

In med Yrsa i en idrottshall och hon bara jaha okej, här är vi nu. Helt underbart vad okej hon är med nya miljöer, publik och tävlingsledare och domare på en plats som som vi aldrig befunnit oss i. En av alla tusen saker jag uppskattar med henne.
Följsamheten 8 har ju inte riktigt haft tid till att träna in något outstanding fotgående, men hon följer ju. Jag tappade nog min hjärna när jag gick in genom dörren. “Höger marsch” what, alltså vilket håll är det… “språng marsch” språng??!! skulle vi springa i det här? Ja alltså jag frågade såklart inte, men tänkte.
Inkallning 0 suck, alltså jag blir SÅ trött på mig själv. jag lever ju lite i en tyst och tydlig värld, brukar inte kommendera mina hundar och visar ofta med hela handen och kroppen när jag vill att hundarna ska stanna. “sitt” sa jag lite tyst och yrsa följde med. Stannade och sa “sitt” lite tydligare och då utförde hon ju resten av moment super.
Sitt under marsch 0 ok, åter igen TRÖTT på mig själv och min hjärna var helt borta. Jag såg ju då detta första ekipage och var så inställd på att jag inte skulle göra något utan TL sa. Bara det att hon bara säger till när jag skulle stanna, skulle ju utföra resten av momentet själv. Synd, för Yrsa fixade det här superbra.
Apportering 5 haha ja. Yrsa satt och luktade lite om vilka hundar som tidigare varit på plats, inte ok. men det var tydligen väldigt viktigt. TL kom med apporten och Yrsa blev SÅ glad. 6 år gammal och helt tossig. (ja alltså inte helt, men hon studsade och sa att det här blir kul) Jag lämnade henne och hon bara, “ah men jag kollar lite vilka 30 andra hundar som varit här innan, du ska säkert ändå gå skitlångt.” Hon var upptagen med sitt medans jag la ner apporten och gick vidare och sen vände jag mig och om Yrsa kände sig då färdig med info om tidigare hundar.. “apport” apport?! yrsa såg nåt förvirrad ut i en halv sekund.. jahaa den som ligger här framför mig. men vadå apport träpinne men jaha ok jag tar väl den då. In kom hon med samma avlämning som vi haft de senaste 5,5 åren vi tränat apportering. styrde med kroppen för att hon skulle komma in till sidan.
Fjärrdirigering 8 hon har haft lite svårt för att skilja på fjärrdir och inkallning. Vi har gjort vårt bästa de senaste dagarna men inte helt färdigt, Rom byggdes väl tyvärr inte på en dag. Hon har ett fantastisk fint läggande, men hon förväntade sig ju en inkallning och la sig tyvärr lite framåt.

Hopp över hinder 8,5 utförde hon bra.
101 poäng och jag är ändå nöjd, det var visst lite svårt. Det är nyttigt att ut och tävla och bli nervös. Yrsa och jag hade mycket roligt och det är underbart att se henne helt glad och busig. Hon var såklart tvungen till att be TL om att få bli lite klappad innan vi kunde lämna, men hon kunde ju iallafall vänta till vi var klara.

Det blir säkert någon mer lydnadstävling för våran del men inte i år, nästa vinter kanske.

När vi kom hem hade underbara syster lagt tre spår. W fick första, det är svårt att gå spår med en hund som stannar och vänder så fort det känns lite i selen. Det blir väl så när man absolut aldrig i sitt liv fått dra i koppel, nästa gång blir det syster som får gå med henne istället.

Yrsa fixade sitt fint, hon har nog bara gått ett spår innan men den där nästan används gärna.

Systers lilla Ronja var helt superduktig!

Nu är det dags för kloklippningsmåndag och sedan morgonpromenad men mina favoriter.

Två dagars jakt i veckan med Bonnie, hon behövde lite träning inför Unghundsderbyt den 10 nov. (Hon hade ju egentligen behövt många många dagar till, 5 dagars jakt är väl inte riktigt tillräckligt för att få rutin på spanielarbetet)

Hon gick långa stunder båda dagarna och jag är så nöjd med henne. Hon är otroligt behaglig att gå med och för det mesta väldigt lydig.

När det behövs någon som går lite längre är lilla W mycket glad över att få stöta lite fasaner, otroligt roligt om man frågar henne själv. Man kan riktigt se hur det lyser i ögonen på henne.

På fredagen vart jag lite nervös eftersom att Bonnie fortfarande inte fått tillfälle att någon gång i sitt liv apportera en fasan och vi har ju även haft lite olika åsikter om man ska hämta tygpåsar (dummys) eller inte.. Så våran apporteringsträning har väl tyvärr inte varit på topp. Ringde min mor och frågade om hon inte kunde kasta några markeringar. Vet inte om spaniel helt plötsligt växte upp för helt plötsligt apporterade hon fågel som hon aldrig hade gjort annat. Duktig.

På kvällen bilade jag och Pia upp till Enköping för att övernatta innan derbyt.

Vid halv nio på lördagen var det samling. Jag hade startnr 13 och det blev många timmar i koppel innan det var våran tur. Det var inte så mycket fågel i markerna och jag tror att jag fick släppa vid kl 13-14 ungefär.

Vi var då i ett solrosfält, B är väl inte riktigt van vid så lättsprungen terräng men hon gick helt ok, hon fastnade lite i vittring ibland men jag tycker att det är helt ok när man bara varit på 5 jakter. Hon stötte sedan en fasantupp och stannade fint. Var helt stadig även fast det gick fyra skott och tuppen tyvärr flög vidare ganska långt så det blev en uppgick för retreiverekipaget. Ungefär samtidigt här lyfte det ännu mer fågel precis bakom Bonnie men hon satt fortfarande fint still. Duktig! Fick kalla in henne och fortsätta gå en stund innan de tog in nästa hund.

Vi hade ju då en apport kvar och vid kvart i fyra fällde de en fågel som vi skulle få apportera. Den var skammad och från ungefär samma plats som den gick ner springer det en höna och vi var då lite osäkra på om det kunde vara den. Skickade Bonnie och när den lyfte (det var alltså inte den) vände hon fint och började leta där den gick ner. Hittade fasanhönan, plockade upp den snabbt och kom sedan in och lämnade av fint. Jag är så otroligt nöjd och glad över detta. Önskar att man kunde framkalla en bild från minnet när hon kommer med den skadade hönan.

Ännu roligare var det att Pia med kullsyskon tog hem en 4e plac!

Jag och B fick nöja oss med ett diplom. Ser mycket fram emot nästa säsong både med prov och jakter.

Igår var jag och lilla W på tackjakt på änder. Mycket trevlig dag. Mitt skytte var katastrof men Wicki skötte sig exemplariskt.

Svårt att tro att fröken vägrade gå i vatten när hon var yngre. Numera är hon fantastisk på vatten. Hon gjorde ett mycket fint arbete under eftersök i vassen. Hon arbetar lugnt och metodiskt och lyssnar samtidigt bra på om jag vill ha kontakt med henne.

Det var nemas problemas att somna igår och idag ser jag fram emot att ha tid till att träna tre andra som inte riktigt hunnits med.

Har på några dagar hunnit med 4 B-provsstarter.

Hade nog den sämsta uppladdningen någonsin (3 dagars sängliggande i feber och sedan världens förkylning på den)

I lördags startade jag 2x ÖKL. Var helt slut, ännu inte helt fri från febern.

Lilla W gjorde ett bra arbete men missade ena landmarkeringen och det blev väldigt omständigt och fick ett 2a pris.

Yrsa gjorde en bra markering, när jag skickade henne på den andra bestämde hon sig för att dra in i söket (vinden låg på därifrån) och gick HELT ur hand. Så det blev inte mer för flatten, 0a såklart.

I tisdags var det B-prov NKL för Fyran!

Det blev lite dumt här, för när jag anmälde henne tänkte jag att jag skulle ha två veckor på mig efter Tysklandsresan för att träna, så blev det såklart inte. Fyran kom hem för en vecka sen, samtidigt som jag såklart var sängliggandes och endast orkade med att rasta hundar. I måndags la jag ut ett litet sök och en dirigering på vatten för att kolla läget. Hon gjorde det bra!

På provet så tycker jag att hon var ok följsam, första landmarkeringen missade hon helt, men hon såg en människa och anade väl att den skulle vara där någonstans. In kom den och sedan var det dags för söket, de första fem gjorde hon bra. Sen hade jag inte en aning om var den sista kunde ligga och skickade ju hunden dit jag antog att de var. Fyran hittade ju inga där och gjorde nog sitt största sök någonsin (hehe så roligt med tanke på att hon tidigare knappt har sökt tillräckligt stort) Så tillslut hade hon nog varit i HELA skogen, förutom i vindgatan på den sista såklart. Synd, men så är det. Hon gjorde verkligen sitt bästa och var sedan helt slut. Energin var inte riktigt kvar och det blev krångligt när hon skulle upp ur vattnet på första vattenmarkeringen, hon tänkte nog helt enkelt att hon kunde bli ståendes där. Andra vattenmarkeringen gjorde hon bra och den sista landmarkeringen tyckte jag att hon markerade, men hon hamnade fel och fick leta en stund innan den kom in.

Så med tanke på Fyran och våran story så är jag mycket mycket nöjd. De delarna där vi har haft stora brister funkade. Sedan får vi träna vidare på resten.

Fina Fyran

Fick mat och husrum hos Marie Storm, skönt att slippa köra fram o tillbaka till Boxholm.

Igår var det ÖKL för lilla W.

Det finns såklart mycket som kan bli bättre, men hon jobbade på sitt bästa och det räckte till ett 1a pris.

Bra dagar med trevliga människor. Nu blir det fortsatt träning.

Ganska precis hemkommen ifrån årets flatmästerksap.

Så väldigt roligt att få träffa massor av människor som man träffar allt för sällan!

Ivy startade i UKL.

På första stationen fick hon leta lite, löste det helt okej.
Andra stationen fastnade hon för kort, vi har inte tränat tillräckligt med dolda nedslag. Hon letade superfint, fast lite för kort. Och så blåste föraren på station 3 stopp på sin hund och Ivy stannade som ett ljus! (de låg väldigt nära varandra.) Jag är väldigt glad att hon har så fina stopp, men sen har vi tyvärr inte kommit längre. Vi har inte riktigt pusslat ihop vad som ska hända efter stopp så hon förstod tyvärr ingenting.

Tredje stationen var fotgående och sedan markering. Den löste hon superfint.

Fjärde stationen var det ett träd påläggen, hon löste denna fint oxå.

Femte stationen löste hon ok, det vart något litet spöke bakom henne när hon skulle lämna av, med tanke på att jag redan hade nollat så petade jag lite på avlämningen istället. en eller två nollor spelar ju saksamma. Jag är nöjd med fröken och ser fram emot hösten!

Yrsa startade i ÖKL, jag vart så himla nervös på första stationen. En dubbelmarkering, hon såg det första kastet, hörde endast det andra kastet och jag borde inte chansat på att hon skulle lösa det. Hon förstod ju att det inte var en först kastade jag ville ha och letade.. Jag kan inte komma ihåg att jag brukar vara så hemskt nervös men jag kunde inte få till ett stopp. Det bara gick inte, för när hon hade stannat så hade jag inte lyckats få fram ett höger. intressant när kroppen låser sig så.

De andra stationerna gjorde hon fint och jag är mycket nöjd med henne!

Trevlig dag och det är skönt med tävling på nära håll.

Äntligen har det kommit lite regn och nu är det tre som ska tränas innan jag somnar.
Bra lördag.

Helt okej med badpaus på promenaderna enligt de fyrbenta.

B-prov ÖKL, Mölltorp

När Yrsa börjat löpa och Wicki tagit sitt första pris i NKL så tänkte jag prova starta lilla W istället.

Lilla W gjorde provet så bra som hon kunde! Det började med en dubbelmarkering där jag skulle hämta den andra kastade, hon såg tyvärr endast den första eftersom att den andra kastades samtidigt men hon tog sig till området och hämtade hem kråkan. Sedan skulle vi ta den andra markeringen och det löste hon fint, fick leta en stund men hon var klok och gjorde sitt bästa.

Var passiv fint medans parkamraten hämtade sin landdirigering.

Sedan var det Ws tur att hämta en vattendirigering. Hon gick i superfint. Simmade 20 meter och fick syn på en pinne/träd. Lät henne undersöka den, blåste stopp men då var hon tvungen till att ta sig upp på land och jag lät henne göra det för jag vet att hon är väldigt obekväm i att simma. Stoppade henne, skickade höger och hon jagade vassen åt höger, så som hon har gjort halva jaktsäsongen när hon har stött änder. Fick in dirigeringen och jag är nöjd med hennes och våran prestation. Hade inte hjärta till att försöka göra på något annat sätt när hon kom upp på land för tidigt och gjorde precis som jag lärt henne.

Söket gjorde hon fint och vattenmarkeringarna likaså. Landdirigeringen var i mina ögon helt perfekt. Spikrakt ut, stopp och närsök.

Hon fick ett 2a pris och det är väl helt okej. Så nu ska vi fortsätta träna vatten.

B-prov NKL Trekanten.

Först ut var Fyran m start nr 9.

Det vart mycket och rörigt för henne, fortgående var inte som det borde med alla störningar bredvid som hon tränats för lite på. Markeringarna löste hon fint, hade lite svårt att hitta tillbaka till mig och det var lite allmänt rörigt.

Hon förstod inte riktigt vad jag menade när jag skulle skicka ut henne på söket, bestämde då att om och när hon gör det bra så bryter jag. Till slut kom hon ut och gjorde någonting, plockade in tre och då valde jag att bryta. Vi får helt enkelt träna mer!

Sist ut för dagen var lilla W (Wicki)

Hon övermarkerade första landmarkeringen rejält och fick leta en stund innan hon började leta sig hemåt. Den andra landmarkeringen löste hon ok. Hon gjorde ett helt okej sök och löste vattenmarkeringarna fint. Det var inget outstanding arbete men hon löste allting!

Är väldigt nöjd med det som varit vårat prio i träningen verkar ha löst sig fint.

Sedan var ju Yrsa anmäld till två dagar med B-prov i ÖKL. Tänkte när jag anmälde att det vore väl typiskt om hon skulle börja löpa lagom till de enda proven jag har haft möjlighet att anmäla till pga arbete och sånt som ibland tar lite mycket tid ifrån fritidsaktiviteter.. SÅKLART att hon började löpa häromdagen.. Men spännande tid nu, planerad parning mellan Yrsa och Kells!