ännu en vecka i januari

Det är helt galet vad tiden går fort!
I förra veckan blev det tackjakt i torsdags. Tänkte och hoppades att jag skulle slippa lite snö när jag åkte söderut, men tji fick jag. Samma mängd snö som hemma och tillomed lite skare på den.

Så fint, men vill gärna ha vår nu

Det vart iallafall en väldigt trevlig dag ändå! Fick tillfälle att stå och apportera. Ivy är förståeligt nog inte alls särskilt bra på det. När jag har börjat tänka efter så har jag kommit på att hon inte alls har fått apportera särskilt mycket under åren. Hon kom hem samma år som Bonnie och för det mesta så går jag med både spaniel och retriever och det brukar tyvärr inte alltid bli så mycket apporterande då. Hon har växt otroligt mycket på andjakterna och där blivit en riktigt trevlig hund att ha med. Hon springer inte sitt allra snabbaste i vassarna, men hon jobbar lugnt och metodiskt och orkar med hela tiden och jobbar på bra trots att vattnet varit kallt.

När Ivy va iväg på annat uppdrag fick Bonnie hjälpa till.
gulliga tre

King har fått vara utan Roy några veckor och tyckte tvunget att han behövde sällskap och att det va fullt rimligt att sitta tre ihop. Underbara hundar som inte bryr sig det minsta utan bara finner sig i att de fick mer sällskap.

Det bästa som finns är en långsam frukost i soffan

Min fredag var oplanerat, så skönt! Tänkte att jag skulle hinna med lite hundträning. Men det blev oxå lite soffhäng.

Clyde, Breckmarsh Hark

Först ut va Clyde. Han är lite ojämn och vissa dagar vill han inte apportera. Jag tycker att spanielerna kan vara lite så. Istället för att bråka brukar jag lägga ner det ett tag. Sist vi va ute kunde vi alltså inte göra mer än att knallapportera bollar bara för att ha lite kul. Men nu har han varit utan i någon vecka och vi tränade lite “ut”. Vi ställde alltså ut en dummy och gick därifrån. Samma med “back” och även någon höger vänster med fokus på hinder. I detta fallet över stenmurar.

Näst ut var Ivy. Har säkert skrivit innan men vi har fortsatt problem med “ut”. Om hon inte vet att där finns något, så går hon inte. Så nu har jag bestämt att vi bara tränar dolda linjer. Enda gången de är synligt är om vi kör Fyrkanten som egentligen mest är för höger / vänster träningens skull i fortsättningen och när vi ställer ut fler synliga linjer för att pekträna. Alltså gå dit jag pekar även fast det finns fler alternativ.
Förmiddagspasset blev inte så lång distans. Hade ställt ut två stycken när jag gick med Clyde. De kanske blev på 20-30 meter, över en stenmur och vi fick väl skicka om en sisådär 15 gånger på vardera. Jag är lite petig av mig, men jag vill inte ha en hund som jag behöver trycka på när jag skickat för att den ska fortsätta springa, jag vill ha en hund som går tills jag blåser stopp. När målet är så, så kan jag inte skicka om henne ifrån när hon stannar av sig själv. Hon är duktig lilla fröken som trots allt går och går och går. Tillslut kom hon ju ut och såg dummyn och lyckades. Går såklart närmre och närmre tills hon lyckas eller rätar linjen när hon springer snett.
Eftermiddagspasset för hennes del hade jag ställt ut två stycken (när jag tränade hunden innan), på betydligt längre håll. Ca 75-80 meter men det va betydligt enklare terräng än på fm. Det va mer öppet hela vägen, vilket mer bjuder in till spring och ingen stenmur på vägen. Första dummyn jag skickade på så sprang hon lite mer än halvvägs innan hon stannade men då fick se den stående dummyn. Succe ju. Önskar såklart inte att hon stannar och letar, men hon fick ingen hjälp utan hon löste det bra själv. Man kommer inte till Rom på en dag men det blev en bra bit på vägen. När jag sedan skulle skicka på den andra så låste hon sig lite på den förra och jag fick ta hem henne, ta några steg närmre och skickade på nästa. Sprang i full fart hela vägen ut tills hon fick se dummyn. Kul och jag ser fram emot den fortsatta träningen!

man kan aldrig träna för mycket avlämningar!

Chins fick träna lite “ut”. Gjorde även någon “back” och sedan tränade vi lite inkallning över / igenom hinder. Kastade in en dummy i ett slånbuskage så hon fick leta, leta och leta. Hon letade superfint i många minuter innan hon hittade den.

Yrsa hängde med på eftermiddagsträningen med Ivy och gjorde någon spårad linje och lite höger & vänster. Bonnie fick vila då hon skulle jaga både torsdag, lördag och söndag.

Kalle & King

I lördags bilade vi ännu längre söderut för fasanjakt och betydligt mindre snö! Helt underbart och det vart en trevlig och solig dag.
I söndags vart det ännu en tackjakt. Mitt skytte vart inget bra alls så jag la väl typ ner det och gick mest bara med hund. Tänker att det ska bli tid till lite mer träning på lerduvor 2021. Bonnie började bra men fick inte vara med på sista. Ivy fick ställa upp istället men hon har typ lagt ner sin karriär som spaniel och springer mest och apporterar just nu.

I måndags hade jag lovat att hänga med på klövviltsjakt. Det va lite spännande. Men tror inte det är något för mig. Det va kul att se Ella jobba med vildsvinen på lite närmre håll. Sedan hade det nog varit enklare för Kalle att komma nära om han inte hade släpat med mig, men är glad att jag ändå fick hänga med för några ståndskall lyckades vi komma intill. Sedan är jag ju även lite halvt rädd för vildsvin så för min del så var det helt ok att de sprang när vi närmare oss. Sitta still på pass är inget för mig, jag måste vara en rekorderligt frusen människa.

Igår var jag förbi Växjö Nya Djurklinik på hemvägen och gjorde HD/ED röntgen på Chins och Roy. Det är alltid en nervös väntan innan man får svar. Chins fick samtidigt sin 1 års vaccination.
Hämtade Essie hos min syster och det var en go känsla att äntligen få promenera med hela laget när jag kom hem.

Leave a Reply

Your email address will not be published.