Blir så glad över uppdateringar i både bild och textformat från Poppels nya hem. Hon heter numera Solveig och de verkar ha lite mer snö där norröver.
Fasanjakt i tisdags och hann med att träna Clyde efteråt innan det blev mörkt. Bonnie fick ledigt ifrån träningen då hon hjälpt till att putta fasaner under dagen och va ganska trött.
I onsdags bar det iväg lite norrut längs med kusten för andjakt. Jag tyckte att Yrsa va lite slö på morgonen så Bonnie fick hänga med som back up. Men när Yrsa insåg att vi skulle på andjakt och där mest jobba självständigt i vassarna så var hon visst ganska pigg ändå.
Bonnie fick springa på hopp och lek, möjligt att hon är förstörd, men behöver oxå hennes hjälp ibland. Hon sprang på land och stötte änder medans Yrsa och Ivy letade skammade i vassarna. De jobbade fantastiskt fint. Bonnie hjälpte till lite i vassen någon gång men det va annars roligare att springa sitt snabbaste på land.
Essie har ju kommit hit och tagit allas hjärtan med storm! Vill Essie sitta i soffan och kolla på tv, då får Essie sitta i soffan och kolla på tv.
Vi knökade in stackars Johanna i mitt baksäte i fredags och åkte ut för att tröstäta lite m systrarna & Cajsa nu när jag fyller 27. En underbart mysig kväll med brudarna!
Påvägen till middagen lämnade jag Essie hos min syster (eller ja det blev ju hennes sambo just då) som gått med på att passa henne under helgen. De tyckte innan att hon va ganska gullig och så men har konstigt nog inte hört dem säga det sen dess. Superduper tacksam över hjälpen och är ganska säker på att Essie har levt som en prinsessa.
I lördags hängde jag med Kalle söderut och hjälpte till på en fasanjakt. En trevlig dag och det är så kul att åka till nya ställen och hjälpa till!
Kalle fyllde oxå år i lördags, men han fyllde 25 och det är väl ändå lite att fira. Vi har sedan några veckor planerat att överraska honom m middag. Det har varit något av det svåraste att inte råka försäga sig, jag har varit SÅ nära så många gånger att jag har trott att han anat att något lurt va på gång. Men jag lyckades få med honom in till Kristianstad och in på restaurangen utan att han hade någon aning. Det vart väldigt uppskattat och blev en mycket trevlig kväll med bra sällskap, middag och vin.
Något trötta i söndags men fasanjakt i kalendern. Bonnie och Ivy fick hänga med och Ivy fick hjälpa till att putta lite fasaner vid något tillfälle då jag helst inte vill släppa Bonnie i majs och där lyckades hon även hitta någon skammad fasan.
Hann med lite spanielträning efteråt, även Bonnie fick hänga med då dagen inte vart så lång och hon inte fått jobba så supermycket. De skötte sig fint och fick även några markeringar var.
Chins har precis haft sitt första löp så Walter har fått vara hemma då han har väldigt svårt att hantera det. Min pappa är guld värd som ställer upp och hjälper till när det behövs.
Är så trött på diskussioner med Walters uppfödare som ju har bibehållen avelsrätt om vad som är det bästa för honom. Jag som har levt med honom i två år anser att jag har lite koll på vad som vore bäst för honom medans uppfödaren som har träffat honom i kanske totalt max 30 minuter x 2 sedan jag hämtade honom tycker detsamma. De anser att jag lever ett “ganska hektiskt liv och att det kanske inte alla gånger är så lätt att styra upp flera hundar med olika mentalitet och att vara en trygg ledare i vardagen.” Blir så, SÅ trött på att man inte kan acceptera att alla hundar inte alltid är fantastiska och ska försöka hitta miljontals med anledningar till varför någon inte kan hantera hunden. Tack o lov är han inte i en småbarnsfamilj med allt vad det innebär. Walter har alltid varit ett projekt att hantera, men då jag tycker så mycket om honom har jag så många gånger blundat och letat bortförklaringar. Han sköter sig fint, funkar bra i vardagen, är lugn när jag är i närheten men det förstår väl vem som helst att man inte kan passa på en hund 24/7. Underbart nog så jobbar jag på gården hemma och kan spendera otroligt mycket tid med mina hundar.